återbäringstalan enligt�B 7:4. Förevarande omständighet medför att bestämmelsen kan träffa en relativtomfattande krets av gåvotagare oberoende om mottagaren varit i ond eller god trobeträffande gåvogivarens antagna avsikt med dispositionen.26Vid en framgångsrik återbäringstalan enligt �B 7:4 ska vad som gäller för testamentei enlighet med �B 7:2 och �B 7:3 även gälla för den vidtagna dödsfallsdispositionen. Föratt bröstarvingarnas laglottsandelar ska kunna fastställas ska således gåvans värde vidtidpunkten för arvsskiftet räknas samman med kvarlåtenskapen.27 Hur mycket avdispositionen som sedan bör återbäras är en fråga jag kommer att återkomma till längrefram i framställningen.2223Se härom exempelvis NJA 2022 s. 277, NJA 1973 s. 687 och NJA 1954 s. 517.Jfr Lind Walin, �rvdabalken Del I, kommentaren till. 7:4 under rubriken I) Gåva eller annanbenefik disposition.24 Jfr bl.a. NJA 1939 s. 171, NJA 1934 s. 462, NJA 1945 s. 81, NJA 1985 s. 414, m. fl.25 Lind Walin, �rvdabalken Del I, kommentaren till. 7:4 under rubriken I) Gåva eller annan benefikdisposition.26 Se Walin, �rvdabalken Del I, s. 186, Lind Walin, �rvdabalken Del I, kommentaren till. 7:4 underrubriken 2) Gåva för dödsfalls skull (ad mortis causa), Walin, SvJT 1972, s. 132.27 Lind Walin, �rvdabalken Del I, kommentaren till 7:4 under rubriken 4) Laglottsberäkningen.19För att aktualisera en tillämpning av �B 7:4 behöver en bröstarvinge som vill görabestämmelsen gällande mot en gåvotagare väcka talan härom inom ett år från atthuvudbouppteckningen efter den avlidne avslutats.28 Just denna del kommer att behandlasmer ingående nedan i kapitel tre och lämnas således därhän tills vidare.2.2 Innan döden står för dörren; efter döden knackat på entillbakablick2.2.1 Allmän presentation av artikelns problemformuleringArtikeln Innan döden står för dörren; efter döden knackat på �r bröstarvinges rätt til

ågan huruvida återgång i sådana fall skulle ske med stöd av �B 21:4 eller �B 21:5.Dödsfallsgåvor företas huvudsakligen inte inom ramen för vare sig bodelning eller ettarvskifte, med undantag för de fall när bodelning används som ett led för att överföraegendom från den ena till den andra maken.159 Det torde således enbart i undantagsfall gåatt aktualisera en tillämpning av �B 21:4 och då enbart om dödsfallsgåvor skett mellanmakar genom en serie bodelningar. I alla andra fall skulle enbart �B 21:5 kunnatillämpas. En sådan tillämpning förutsätter dock en acceptans om att en dödsfallsgåva äratt likställa med legat.Jag står emellertid fast vid att återgångsskyldigheten för skuldtäckning i �B 21 kap.inte kan eller bör tillämpas på dödsfallsgåvor. Det torde enligt min mening inte varatillåtet att ta sådana genvägar genom lagstiftningen.156157158159Jfr t.ex. SOU 1925:43 s. 320.Se nedan avsnitt 4.4.Jfr SOU 1925:43 s. 317.Jfr NJA 1985 s. 414, NJA 2021 s. 605.65Vad Exempel 2 ovan däremot exemplifierar på ett bra sätt, och som jag anser är enbra lösning för att balansera olika hänsyn i de fall den avlidne efterlämnar ett dödsbo variskulderna överstiger kvarlåtenskapens värde, är att dödsfallsgåvans värde läggs tillkvarlåtenskapens minusvärde när bröstarvinges laglott ska beräknas. I exemplet ovanuppvisade dödsboet en brist om 80 000 kronor, samtidigt som dödsfallsgåvans värdeuppgick till 380 000 kronor. Om gåvans värde beräknas på kvarlåtenskapens minusvärdeuppgår bröstarvingarnas gemensamma laglott till 150 000 kronor, istället för 190 000kronor som annars hade utgjort hälften av dödsfallsgåvans värde. En sådan ordningmedför att gåvotagaren får behålla mer av dödsfallsgåvan, samtidigt som bröstarvingarnafår ut den laglott de faktiskt är berättigade till enligt lag utan inblandning från dödsboetsborgenärer. Att bröstarvingarna skulle utfå mer �

ig dör: Bouppteckning,https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/narenanhorigdor/bouppteckning.4.18e1b10334ebe8bc80001217.html, hämtad 2023-04-15.Skatteverket, Rättslig vägledning Bouppteckning: Bouppteckningens innehåll: Vem fårföreträda dödsbodelägare och efterarvingar, utgåva 2023.4,https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2023.4/378355.html,hämtad 2023-04-15.Svenska Akademien, Ordbok över svenska språket, återbära, tryckår 2021,https://svenska.se/saob/id�0211-0087.3OqCM�211107985,hämtad 2023-04-15.Walin, G., Ett par arvsrättsliga spörsmål, SvJT 1972 s. 125138.Walin, G., Kommentar till �rvdabalken Del I (117 kap.) Arv och testamente, uppl.5:2, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2005.Muntlig källaPaula Viberg, Skatteverket.78RättsfallsregisterNytt juridiskt arkivNJA 1913 s. 528NJA 1932 s. 60NJA 1934 s. 462NJA 1939 s. 171NJA 1942 s. 609NJA 1945 s. 81NJA 1954 s. 517NJA 1973 s. 687NJA 1980 s. 305NJA 1985 s. 414NJA 1993 s. 594NJA 1998 s. 356NJA 2005 s. 295NJA 2009 s. 717NJA 2013 s. 736NJA 2014 s. 99679NJA 2018 s. 341NJA 2018 s. 405NJA 2021 s. 193NJA 2021 s. 605NJA 2021 s. 1073NJA 2022 s. 277Rättsfall från hovrättRH 2008:4780

begränsad tillämpning av bestämmelsen. Syftet motiveras med att huvudregeln ibland kan slå för hårt mot gåvotagaren.94 En tillämpning av huvudregeln ska således vara obillig mot gåvotagaren. Ioch med att bestämmelsen är allmänt utformad öppnar den upp för undantag iolika typer av situationer.95I NJA 1954 s. 517 ansågs särskilda skäl föreligga för att inte beakta en fastighetsom dottern fått i gåva vid laglottsberäkningen, mot bakgrund av att sonen hadeekonomiskt utnyttjat modern genom förfalskande av inteckningar i moderns fastighet. I NJA 1963 s. 345 förelåg särskilda skäl för att inte tillämpa det förstärktalaglottsskyddet på rättshandlingar företagna mellan makar med anledning av attsonen under hot pressat makarna på pengar för att modern skulle erkänna sittmoderskap till honom. Det förelåg således inte utrymme för att jämka gåvan föratt tillgodose sonens laglott.96 HD drog emellertid en gräns avseende särskildaskäl i NJA 1985 s. 414 när domstolen förklarade att bristande social och ekonomisk samhörighet mellan far och dotter inte utgjorde ett sådant skäl som avses ilagens mening.Av det föregående kan konstateras att det förstärkta laglottsskyddet ger utrymme för att i vissa fall beakta en bröstarvinges beteende mot arvlåtaren. I synnerhet när arvingen på ett eller annat sätt har betett sig illa mot givaren. Det finnsalltså möjlighet att beakta en bröstarvinges beteende mot arvlåtaren inom ramenför det förstärkta laglottsskyddet, men inte i andra sammanhang avseende laglotten. Om särskilda skäl anses föreligga leder gällande rätt enbart till att bröstarvingen får rätt till en värdemässigt mindre laglott. Bröstarvingens rätt till sin laglott kvarstår alltjämt. Det är fråga om likartad situation som emellertid inte beaktas vid förverkande.Saldeen, s. 123.Se �B 7:4 2 st. Talan måste väckas inom ett år från att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades, annars går

n 11 aprilUtländskt offentligt tryckPropositionerHE 37/1948 vp Hallituksen esitys laeiksi perintökaaren 17 luvun, oikeudenkäymiskaaren 10 luvun 2 :n ja konkurssisäännön 46 :n muuttamisesta sekä maakaaren 2 ja 3 luvunsekä 8 luvun 3 :n kumoamisesta (Finland)Utkast til lov om arv, instilling fra komiteen til å utrede sp�rgsmålet om revisjon av arveog uskiftelovgivningne, 1962 (Norge)HE 6/1964 vp Hallituksen esitys n:o 6 perintölainsäädännö uudistamisesta (Finland)Odelstingsproposisjon 1968-69 nr.36 Om lov om arv m.v (Norge)Forslag til arvelov L 100 (2006-2007) (Danmark)Prop. 107 L (2017-2018) Lov om arv og d�dsboskifte (arveloven) (Norge)Norges offentlige utredningerNOU 2007:16 Ny skiftelovgivningNOU 2014:1 Ny arvelovBetänkandeBet�nkning om arvelovgivningen nr.291/1961 (Danmark)RättspraxisHögsta domstolenNJA 1934 s. 462NJA 1939 s. 71NJA 1942 s. 609NJA 1945 s. 81NJA 1954 s. 517NJA 1961 s. 105NJA 1963 s. 345NJA 1973 s. 68766NJA 1985 s. 414NJA 1995 s. 303NJA 1998 s. 534NJA 2018 s. 341HovrätternaGöta hovrätt dom, 2015-04-28 i mål nr B38015Svea hovrätt dom, 2018-02-27 i mål nr B 803217Utländsk rättspraxisNorgeRetstidendeNRt 1974 s. 362NRt 1977 s. 182NRt. 1977 s. 462NRt 1982 s. 1256NRt 1988 s. 599NRt. 1989 s. 999NRt. 1989 s. 1330NRt. 2005 s. 1634Rettens gangRG 1985 s.981DanmarkTidsskrift for Familie- og ArverettT:FA 1998.269 �Ugeskrift for Retsv�senU 1981.615 �U 1983.439 VU 1990.591 HU 1993.193 VU 2005.1545 HU 2006.3192 �U 2015.1118 �Vestre Landsrets TidendeVLT 1949.11FinlandKorkein oikeus (Högsta domstolen)67HD 1987:131HD 1994:120Helsingin hovioikeusHelsingin HO 29.5.1985 S 83/1252Helsingin HO 10.2.1986 S 83/1191Vasaan hovioikeusVaasan HO 27.9.2000 S 00/24/7LitteraturAgell, Anders Jänterä-Jareborg, Maarit, (red.), De lege, familjerättsliga studier, vänbok till�ke Saldeen, Iustus Förlag, Uppsala, 2003Agell, Anders, Testamentsrätt, en lär